...SWEDISH TRANSLATER NEEDED..

[Instinct.Poet]

Do we have any swedish speaking Nomads in here,

If so can you assist me on this article...

My nephew sent this via email to me...

Article regarding something somalis living in sweden..

I did interview with this writtr guy from Sweden a while back

and he wrote this article in his language, so i kinda wanted to find out what the hell he was

researching for about somalis and what he said??

 

Help...Click here/.... Thanx

[who-me]

Mr Clever.. I think it will be nice if you post the text of the article because your link has a weird extention and perhaps unsafe for Windows users..

[sYric-STiPHuLLa]

assist:

 

Flugan under glaset

Senast uppdaterad 5 februari 2006 00:04

 

Något hände mot slutet av förra året, efter upploppen i Frankrikes invandrartäta förorter: det blev tyst, väldigt tyst, om Europas ”sociala modell”.

 

Bara ett par månader tidigare, när New Orleans hemsökts av orkanen Katrina, vältrade sig europeiska medier och politiker i skadeglädje. USA beskrevs som ett ”u-land”, oförmöget att skydda sina medborgare, väsensskilt från ett solidariskt och medkännande Europa.

Men så började det brinna i Paris, Lyon och Marseille. En generad tystnad lägrade sig.

 

Den amerikanska samhällsmodellen, med djupa klyftor och grovmaskiga skyddsnät, är det knappast någon som vill kopiera i Europa. Men det finns en del att lära. Till exempel när det gäller invand-rares integration på arbetsmarknaden.

Att Europa har allvarliga problem på det området framgår av en rad OECD-studier. Och det gäller i allra högsta grad Sverige, där sysselsättningsgapet mellan utlands- och svenskfödda uppgår till 15 procentenheter.

I början av 1990-talet, när Somalia kollapsade, flydde hundratusentals somalier utomlands. De som kom till Sverige var närmast chanslösa på arbetsmarknaden: 1997 var andelen sysselsatta somalier 10 procent. Det är bättre nu: omkring 30 procent är sysselsatta. Fast det är långt kvar till den nationella nivån: 77 procent.

 

Benny Carlson, docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet, har i samarbete med tankesmedjan Zufi i Malmö gett ut en tankeväckande skrift: Somalier i Minneapolis – en dynamisk affär.

Många somalier som hamnade i USA sökte sig till den nordliga delstaten Minnesota och till Minneapolis-Saint Paul, The Twin Cities, ett storstadsområde med drygt tre miljoner invånare.

I Minnesota lever uppskattningsvis 25000 somalier och i Minneapolis har de samlats kring avenyerna Cedar och Riverside, en stadsdel som alltid har lockat invandrare. För hundra år sedan var det svenskar som dominerade; Cedar Avenue kallades Snoose Boulevard, Snusboulevarden.

Somalierna utgör, skriver Benny Carlson, ”inte en välmående grupp, men väl en arbetande grupp och sannolikt en grupp i dynamisk utveckling”.

 

Sysselsättningen bland Minneapolis somalier uppgår till 55–60 procent. Den är alltså dubbelt så hög som i Sverige.

Den första – och sannolikt viktigaste – förklaringen stavas entreprenörskap.

Omkring 800 företag i Minneapolis drivs av somalier. Antalet växer snabbt. År 2003 fanns det 38 somaliska egenföretagare i Sverige.

Den andra förklaringen, som delvis hänger samman med den första, är att somalierna i Minneapolis har bildat en så kallad enklavekonomi. Människor med gemensamt etniskt ursprung startar verksamheter för att försörja sig, för att hjälpa varandra – och för att sedan växa ut i det omgivande samhället:

Små livsmedelsbutiker blir supermarkets. Enkla ”hål i väggen” blir riktiga restauranger. Taxichaufförer slår sig ihop och startar åkerier.

På restaurang Safari träffar Benny Carlson Jamal Hashi, som driver stället med sin bror. Från början var de helt inriktade på sina gamla landsmän och hade inte ens någon meny, men nu har de inte bara en meny, utan också en kundkrets med icke-somalier. De har tretton anställda: sex mexikaner, fyra etiopier och tre somalier.

Affärerna går bra: ”There’s opportunity here.”

Bröderna har högtflygande planer på en afrikansk snabbmatskedja. Det kan, säger Jamal, rent av bli en restaurang i Sverige, som han beskriver genom att citera en vän i Stockholm:

”Man är som en fluga fångad i ett uppochnervänt glas. Man känner att ens drömmar går i kras.”

 

Hussein Samatar kom till Minnesota 1994. Då kunde han inte engelska. Nu leder han ett nyföretagarcenter och påpekar att ”dollarn är grön, inte vit eller svart”.

Omer Hassan, som var revisor i Somalia, driver ett ”multiserviceföretag” som hjälper till med deklarationer, ansökningar och resehandlingar. Han sliter hårt, men är, säger han, ”top man on the market”.

Shejk Sàad Muse, ålderman och religiös ledare, håller en miniföreläsning om att Somalia ligger strategiskt vid Afrikas horn och att somalierna därför är vana vid att resa, handla och anpassa sig: ”Vi kan vara somalier, muslimer och amerikaner på en gång.”

Carlsons främsta avsikt är inte att jämföra Minnesota och Sverige, men han konstaterar att det torde ”finnas inslag som kan tjäna som tankeställare på vår sida av Atlanten”.

Så är det. Hans lilla bok, 74 välmatade sidor, borde cirkulera i det svenska regeringskansliet och bland kommunala makthavare i Malmö, Göteborg och Stockholm:

Företagande, eget och andras, är nyckeln till framgångsrik integration.

 

Vart femte nytt företag i Sverige startas av någon som är född utomlands. Dessa entreprenörer är välutbildade: 44 procent av dem har högre utbildning. I hela befolkningen i yrkesverksam ålder är andelen högutbildade 29 procent.

Men de invandrade företagarna hade kunnat vara fler – och mer framgångsrika – om de erbjudits bättre betingelser:

* Bland personer födda utomlands skulle 33 procent helst vilja vara företagare jämfört med 26 procent bland personer födda i Sverige.

* Fyra av tio utlandsfödda företagare anser att svenska myndigheter saknar positiv inställning till småföretag. Nästan varannan anser att regler och tillståndskrav är ett hinder för tillväxt.

* 84 procent av företagarna födda utomlands vill expandera verksamheten. Den svenska genomsnittssiffran är 63 procent.

* Sex av tio utlandsfödda företagare upplever Sverige som främlingsfientligt.

 

Följaktligen har Sverige ett och annat att lära av Minnesota och USA. Där spelar, vilket framgår av exemplet Minneapolis, tjänstesektorn en viktig i roll som inkörsport.

Det faktum att Sverige och andra europeiska länder har en mindre privat tjänstesektor än USA förklarar varför arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer: när det blir färre jobb i tillverkningsindustrin uppstår det inte tillräckligt med nya företag och nya arbetstillfällen i tjänstebranscherna. Hårdast drabbas redan utsatta grupper på arbetsmarknaden.

En färsk SNS-studie visar att Sverige, med sina regleringar och offentliga monopol på tjänsteområdet, är det OECD-land som uppvisar det svagaste långsiktiga sambandet mellan tillväxt och sysselsättning.

 

Amerikanerna förstår – och bejakar – invandrarföretagens ekonomiska och sociala betydelse. För invandrarna själva och för samhället som helhet. I ett land som Sverige anses det däremot inte vara företagsamma individer som driver utvecklingen framåt, utan välvilliga system.

Men även här har entreprenörer utifrån, historiskt, haft stor betydelse: Carnegie, Bonnier, Bukowski, Becker, Mazetti, Zoéga, Felix. Det var en brittisk invandrare, Samuel Owen, som i början på 1800-talet lade grunden till den svenska verkstadsindustrin.

Hur många chilenska, libanesiska, iranska och somaliska motsvarigheter har vi missat?

 

Malyun Ali kom till USA 1997 via ett flyktingläger i Kenya och driver en liten butik i Minneapolis parallellt med att hon jobbar i hemtjänsten.

”Livet i Amerika är hårt men bra. Om du har en dröm kan du genomföra den”, säger hon till Benny Carlson.

Själv drömmer hon om en ännu större butik. Och om att anställa personal.

Visst låter det idylliskt i överkant. Alla lyckas inte. Livet som fattig invandrare i USA är hårt, precis som Malyun framhåller. Attityderna till muslimer har påverkats av terrordåden den 11 september 2001.

Men det är också hårt att kvävas av missriktad välvilja. Att redan från början stämplas som hopplöst fall.

En fluga under glaset.

 

 

MER ATT LÄSA: Somalier i Minneapolis – en dynamisk affär (Zufi) av Benny Carlson. Den invandrade tillväxtkraften (B2005:06, Nutek). Vem vill bli företagare? (B2005:2, Nutek). NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt perspektiv på den svenska modellen (SNS) red. Freeman, Swedenborg, Topel. Inte bara valloner. Invandrare i svenskt näringsliv under 1000 år (Timbro) av Anders Johnson

 

============

 

You should ask ob'wan

[Viking]

CLEVER-TREVOR,

It's a rather long article! I had some time to spare so I undertook translating half of it, hopefully someone will come along and do the rest. I hope you don't mind.

 

 

-----------------------------------------------

Something happened at the end of last year after the riots in France's immigrant neighbourhoods: it went quiet, very quiet, regarding Europe's "social model."

 

Just a few months earlier, when New Orleans was hit by hurricane Katrina, European media and politicians were rolling in delight at the plight. USA was described as a "third world country", unable to protect its citizens, essentially different from the equitable and compassionate Europe.

 

Then it started burning in Paris, Lyon and Marseilles. An embarrassing silence followed.

 

The American model, with deep divisions and a wide-meshed social protection is hardly something anyone wants to adopt in Europe. But there's a great deal to be learned, for example the issue of integrating immigrants into the labour market. Many OECD studies have shown that Europe has serious problems in this area. This includes Sweden too where the occupational (those working or studying) gap between those born in Sweden and others born abroad is in the region of 15%.

 

In the early 90's when the govt of Somalia collapsed, hundreds of thousands fled abroad. Those who came to Sweden had almost no chance in the labour market: in 1997, the percentage of Somalis who are either working or studying was 10 percent. It's much better nu, around 30 percent. That is still much lower than the national level which is about 77%

 

 

Benny Carlson who is the associate professor of economics at Lund's University has together with the think-tank Zufi in Malmo written a though-provoking paper: Somalis in Minneapolis - a dynamic business.

 

Many Somalis who migrated to USA chose to live in the northern state of Minnesota and especially in Minneapolis-Saint Paul, The Twin Cities, a big city with a population of about three million.

 

It is estimated that there are about 25 000 Somalis in Minneapolis and they are mostly found around Cedar and Riverside, a district that has always appealed to foreigners. A hundred years ago, Swedes dominated this area; Cedar Avenue was referred to as Snoose Boulevard, Snusboulevard (snus is a moist snuff used widely in Sweden).

Somalis constitute, writes Benny Carlson, "Not a prosperous group but a working group and probably a group in dynamic transformation."

 

The level of Somalis either studying or working in Minneapolis is about 55-60 percent. This is more than double the rate in Sweden.

 

The first - and probably the most important explanation is entrepreneurship. Around 800 businesses in Minneapolis are run by Somalis. In 2003, there were 38 businesses run by Somalis in Sweden.

 

The second explanation for this difference, that is partly related to the first, is that SOmalis have constructed something that is referred to as an enclave-economy. People with a similar ethnic background start activities to provide for themselves and to help others - and later on grow wider into the larger community:

 

Small convenience stores become supermarkets. A simple "hole in the wall" becomes a restaurant. Taxi drivers come together and form haulage contractors.

 

At the Safari restaurant, Benny Carlson meets Jamal Hashi, who runs the business with his brother. Initially, they were targeting elderly customers from their own Somali community and didn't even have a menu. But now, not only do they have a menu, but a clientèle of non-Somalis. They have 13 employees: six Mexicans, four Ethipians and three Somalis. Business is going well: "There's opportunity here." The brothers have high ambitions on starting an African fast-food chain.

There might even be a restaurant in Sweden says Jamal. But he describes this by quoting a friend from Stockholm: "Man is like a fly trapped in glass that is turned upside down. You feel that your dreams are cracking."

 

Hussein Samatar came to Minnesota in 1994. he couldn't speak English when he arrived. Now he runs a center for new entrepreneurs and points out that "The dollar is green, not white or black."

 

Omer Hassan who was an accountant in Sweden runs a "multi-service company" that helps people with tax-returns, applications and travel documents. he works hard, but says that he is the "Top man on the market."

 

Sheikh Saad Muse, an elder and religious leader holds mini-lectures saying that Somalia lies in a strategic region on the horn of Africa and that Somalis are used to traveling, acting upon situations and adapting: "We can be Somalis, Muslims and Americans at the same time."

 

Carlon's main aim is not to compare Minnesota and Sweden but he establishes the fact that there ought to be "situations that can act as an eye-opener on our side of the Atlantic."

 

His little book, 74 well-presented pages should be circulated in the Swedish Ministry of Industry, Economics and Communications and among those in power at the local level in Malmo, Gothenburg and Stockholm.

 

Action especially in entrepreneurship, for oneself and for others, is the key to successful integration.

 

 

PS: If someone does the rest, they can start at...

 

Vart femte nytt företag i Sverige startas av någon som är född utomlands.....

[sheherazade]

^how nice of u Viking.

[rudy-Diiriye]

veeeri naaayse!! i ama recovering SHEHEHOLIC!

[sheherazade]

^form an orderly queue.